Hej

Jag sitter och funderar på om jag ska hoppa över till denna bloggen igen. Jag vet ett jäkla rännande mellan mina bloggar. Jag tycker om att blogga på portaler men jag tycker även om att kunna byta tema och lägga in nya tillägg. Jag bloggade ju ”självständigt” många år under ett annat namn men dålig ekonomi fick mig att tvinga stänga ner min dåvarande blogg. Och så älskar jag att kunna byta till olika teckensnitt.

Jag är ju ingen toppbloggare heller så många hittar väl inte till min blogg trots allt. Jag vet i alla fall att jag har en del trogna läsare. 
Så jag kommer tillbaka till denna bloggen och jag hoppas att ni vill fortsätta följa mig trots att mina inlägg handlar om mitt vardagsliv samt mina studier. 
Jag ska försöka skriva något om inte dagligen så varannan dag. 

Bjuder på en bild på en filt som vi köpte när det var lösgodisets dag i september.
Som om vi inte hade tillräckligt med filtar hemma redan.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

 

Äntligen en ny dator

I tisdags åkte vi ut till Netonnet och köpte en ny dator. det blev en Lenovo då det var den billigaste av dem och den hade ganska bra lagringsutrymme. Kom hem och installerade allt och fläkten lät som om datorn skulle flyga iväg så det blev att återställa den igår, packa ihop den och åka ut till Netonnet igen för att byta ut den till en lite dyrare version, också en Lenovo. Mindre hårddisk men det gör ingenting och fläkten låter knappt någonting, den skulle inte ha kraft nog att flyga iväg med den om den ens hade velat haha.

Den är mindre än den som jag hade innan men det bryr inte jag mig om för denna skulle ner i väskan utan problem om jag hade behövt det. Den andra hade jag problem med en gång när den skulle med till skolan. Och det bästa nu är att jag slipper ett extra tangentbord nu. Så himla gött.

Men nu är det dags att gå och lägga sig igen.
Imorgon är det dags för lektion i sensoriskt material och i matematik, även på lördag har jag skola.

På återseende. Ci vediamo ciao/ Louise

Min dator dog

Har haft så lite att skriva eller ja egentligen inte men jag och min dator har inte kommit överens de senaste veckorna då den har låst sig och bara stått och tuggat.

Den har verkligen följt mig hela min studietid på högskolan. Men nu efter sex år med två tappningar i golvet och en vattenskada så har alltså hårddisken lagt av och då menar jag att den bara la av inget av mina dokument eller något gick att rädda. Så jäkla typiskt men vad ska man göra. Inte så mycket just nu. Har kollat på en ny dator och ska köpa den imorgon eftermiddag ska även köpa skor till barnen på outleten ute på Svågertorp.

Tack för dessa sex åren.

Något som är mindre kul är att jag har fått ytterligare ett munsår denna gången innanför läppen. Så himla jobbigt.

Dags att sova. På återseende.

Ci vediamo ciao / Louise

Det har ekat tomt här

Jag har inte haft ork eller lust att skriva. Jag känner mig inte hemma i denna bloggen längre för jag lovade ju att skriva dagligen men det känns inte kul när man inte når ut. Nåja i alla fall så har jag äntligen fått kontakt med min skrivarkompis och hon berättade om in frånvaro. Det tänker jag inte gå in på men det är skönt att veta att hon mår bättre nu och hon ska berätta allt när vi hörs av nästa vecka. Examensarbetet tänker jag ta hand om och så får hon fixa om hon orkar. Vi är ju i princip klara med det bara en del saker som behövs ändras.

Den 15 mars sökte jag till förskollärarutbildningen igen och nu är det den eviga väntan tills antagningsbeskedet kommer i juli någon gång . Om jag blir antagen så kommer jag att kontakta prefekten i början av augusti och se till att det blir ett möte göra första praktiken i september och den sista i oktober. Jag hoppas att vi kommer klara opponeringen i augusti för jag är så less på det arbetet nu. Vill bara att det ska bli klart och jag ska se till att det kommer att bli det.

Helt galet att man ska behöva söka om till utbildningen som man sökte till 2013. Det är sjätte året jag är inne på och tredje året med examensarbetet.
Så i slutet av oktober är jag förhoppningsvis klar med allt om jag inte gör min första praktik i augusti. Ja vi får se.
På måndag är det dags för en intervju. Fick ett mejl igår om jag var intresserad av ett vikariat från maj till midsommar kanske längre. Det kanske kan bli tidigare vilket jag hoppas. Jag håller i alla fall tummarna att de vill ha mig. Så jag hoppas på era tummar för mig.

Nu ska jag titta klart på de tre sista avsnitten av veckans hem till gården.
På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Jaja okej

Uppdatering: Jag fick meddelande av min skrivarkompis dotter om att hon legat på sjukhuset sedan i mitten av februari och kommer göra ytterligare någon vecka. Nu vet jag varför hon inte hört av sig. Tänker på dig vännen.❤️

Igår messade jag min skrivarkompis igen men hon har fortfarande inte hört av sig. Jag antar att hon faktiskt har gett upp vårt examensarbete och som det ser ut nu så får jag snällt skriva det och sen se till att opponera i augusti. En annan sak som stör mig är att jag är ”spärrad” från att göra mina två sista praktiker. Jag har två val. Det ena är så klart opponeringen vilket jag visst kan lösa . Den andra lösningen är att jag ska söka in till förskollärarutbildningen igen. Men va kunde de inte ha sagt det typ förra året så hade mina praktiker varit så gott som färdiga nu.
Jag orkar inte. Men jag ska söka in igen och så blir det förhoppningsvis opponering i augusti.

Jag svär detta examensarbete bär en förbannelse över sig.
Ska i alla fall lyssna p de två sista poddarna nu i helgen om examensarbete som läraren la ut i samband.

I fredags gjorde jag min sista dag på förskolan i Vellinge kommun och när jag kom in i ett av rummen fick jag en smärre chock. Flera av fönstren var helt nergeggade av ungdomar som sitter där på kvällarna.
Då det är en privat förskola så får man inte lov att vara där överhuvudtaget sa chefen.

Jag blir bara så ledsen av att det faktiskt görs så här.
Man kan ju undra var föräldrarna är för visst kommer man smutsig hem om man gjort något sådant.
Fick reda på att de gjorde om exakt samma sak i helgen. Polisanmält blev det i alla fall.
Jag kommer att sakna förskolan men jag är igen på jakt efter ett jobb och har åter igen börjat snegla över sundet igen. Förskolejobb i Danmark. Jag söker i Tårnby och i Köpenhamn H så det inte tar så lång tid att ta sig dit Men vi får väl se om jag får något av de jobb som jag sökt. Kan vara spännande att jobba i Danmark, mest för att se hur de jobbar jämfört med Sverige.

På fredag ska jag på en intervju på en förskola där jag egentligen skulle till igår men chefen fick inte mitt mej om vilken tid så det blir då istället. Jag frågade honom vilken förskola men har inte fått något svar. Jag tror att mina mejl försvinner i cyberspace på något sätt för folk verkar inte få dem
Hoppas han svarar imorgon så jag får besked vilken förskola jag ska dyka upp på.

Imorgon är det dags för ytterligare ett besök hos ortopeden för Xander. Han gör framgångar nu och igår var han med på gympan första gången sedan olyckan.Han kommer att bli helt återställd.
Det ska bli skönt när vi slutar gå där och han jobbar på bra. Tänk att det snart har gått 4 månader sedan ag fick det där samtalet. det går framåt och snart kan han spela fotboll igen.

Ne, dags att fixa pasta till soppan.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louse

Jag blir bara så förbannad

I dag fick jag reda på att opponeringen nästa gång är i augusti. I augusti skämtar de med mig.
Vilket innebär att hur många jobb jag än söker så kommer jag inte bli anställd just på grund att om jag inte opponerar så får jag inte göra mina två sista praktiker.
Vad är det för fel på denna skola egentligen?   Varför vill de inte att studenterna ska göra klart sina utbildningar?
Jag har mejlat prefekten men hon har semester fram till onsdag. Idag ska jag mejla eller ja jag håller på studentrepresentant för Lärande och samhälle och ser om jag via dem kan få igenom mina krav att göra praktikerna i april och maj. Folk säger att jag inte ska ge mig men jag börjar tappa energi att bråka med universitetet för att få bli klar med min utbildning. Idag kan jag ångra att jag inte sökte till Kristianstad för då hade jag förmodligen varit klar. Det är tydligen en av Sveriges bästa universitet.

Tydligen så får man inte göra sin praktik innan man opponerat och nu ska man behöva vänta i ett halvår innan man får lov att göra sina sista praktiker. Det är ju helt sjukt.
Jag hoppas att de låter mig göra mina två sista perioder i april och maj för om jag får det så kommer jag kunna lägga dem bakom mig och koncentrera mig på opponeringen i augusti. Jag vet inte annars vad jag ska göra för ingen vill anställa mig på grund av de 12 hp som praktikerna innefattar.

Det vilar en förbannelse över detta arbetet. Nu ska man vänta till augusti. Helt sjukt.
Något som verkligen retar mig också är att jag inte får tag på min skrivarkompis oavsett på vilket sätt jag kontaktar henne på. Känns som hon har gett upp examensarbetet och skiter i vilket medan jag kämpar som bara den för att bli klar med det. Tycker det är dåligt av henne att inte höra av sig. hade hon bara gjort det hade vi kanske opponerat om några veckor och jag hade fått göra mina två sista praktiker redan i april och maj men icke.
Jag blir så himla irriterad för jag gör en massa på arbetet medan hon inte ens orkar öppna det eller svara på mina mess. Ja jag har gjort allt för att få tag på henne men ger snart upp och fixar arbetet själv.
Ja jag vet helt enkelt inte vad jag ska göra med allt just nu.
Ska jag behöva vänta med mina praktiker i ett halvår på grund av en dum regel som de vägrar gå runt?
Jag orkar inte mer. Låt mig få göra mina VFUer, jag har ju till och med en förskola som är villig att ta emot mig men det skiter de också i uppenbarligen. Varför tar de bara inte chansen att låta mig göra de fjuttiga 12 hp i april och maj för jag kan garantera att jag får anställning efter dem.

Jag är taggad att göra de två sista. Varför hindrar ni mig? Är det så farligt att bryta en enda liten regel en gång. Jag vill bli klar. Blir så himla förbannad på detta universitet. Hindra studenter att bli klara. Önskar jag pluggat någon annanstans.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Jag blev erbjuden ett vikariat

Som många av er vet så har jag sökt jobb länge. För några veckor sedan sökte jag en tjänst som pedagog/förskollärare i Vellinge kommun och jag fick först frågan om jag ville vara timvikarie med tanke på att jag skulle studera och har lite kvar av förskollärarutbildningen. Visst att jag var  intresserad att vara timvikarie men det är allt jag blir överallt och det är inte så värst kul. Jag skrev tillbaka och berättade att jag var ändå ute efter ett heltidsjobb. Sen hörde jag inte mer från henne så jag tänkte att hon anställde någon annan. Jag fortsätter ju att söka jobb så jag har inte tänkt på det jobbet – tills igår när jag kom ut ifrån duschen och kollade min mobil. Då hade hon mejlat och frågat om jag var intresserad av ett vikariat en månad till att börja med. Vilket jag idag svarade att ja det är jag men jag kan inte börja förrän i v.7 då vi har sjukgymnastiken.
Hon mejlade tillbaka först att jag kunde börja den 15 februari men sen att jag kunde istället börja den 11 februari.

Så i mitten av februari kommer jag att jobba på förskolan som min syster gick på när hon var liten.
Jag har jobbat där förr men det är 18 år sedan..och det blir det också.
Det ser jag fram emot.

Men nu ska jag gå och lägga mig. Det är dags för fysioterapeuten imorgon för Xander.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

En tand mindre – det var ett bra val

Det har ekat tomt här ett tag och det har berott bland annat på att jag haft fullt upp hela dagarna. Förra veckan var jag med Xander i skolan hela dagarna. Det var intressant att se vad de hade för sig och att få reda på om vissa lärare var så hemska som barnen säger att dom är och nej, det är dom definitivt inte. Men många av barnen saknar respekt för lärarna. Vi har varit hos fysioterapeuten två gånger i veckan och träna Xanders knä och det går framåt. I måndags kunde han böja benet 65 grader så det är ju framgång.

//Hos fysioterapeuten. Här ska han trycka ner det skadade benet så mycket han kan så musklerna kan arbeta.//

Imorgon är det dags igen på eftermiddagen denna gången.

I december drabbades jag av en sådan hemsk tandvärk så jag var tvungen att gå till tandläkaren. Det fanns ingen tid hos folktandvården så jag bokade tid till Smile och fick en jättebra tandläkare. Han berättade att den tanden jag hade ont i var så pass skadad så jag hade två val. Utdragning eller rotfyllning. Han sa att jag skulle bestämma mig för vad jag ville och han lagade den provisoriskt så länge. Tandvärken försvann och jag slapp ha ont i flera veckor tills en dag så började samma jäkla tand att värka. Men va fan liksom….jag gick någon vecka och trodde det skulle gå över men icke den förbannade värken kom och gick som den kände för och jag bokade tid till tandläkaren för att få ut mögtanden.  Fick reda på att min tandläkare hade slutat. Bull jag tyckte han var bra men jag fick en lika bra tandläkare. En kvinnlig. Hon berättade att jag skulle boka tid via telefon när det gäller tanduttagning då det oftast tar ca en timme. Men hon gav mig en ny tid så jag fick lida en vecka till.

//Bild lånad från Google//

Idag var det äntligen dags att avlägsna den. Jag trodde det var den som satt längst in men det var det inte utan det var andra inifrån. Men suck då. Hon frågade om jag hade ångrat mig. Inte en chans tanden ska ut.
Tanduttagningen tog ungefär 45 minuter och trots att det var obehaglig så var det skönt att bli av med den. Nu kommer jag att ha ont medan det läker och detta kan ta flera månader.
Jag har tandläkarskräck, inte lika jobbig som vissa andra har men den finns där. Men jag var tvungen att komma över den. Jag vill ju inte förlora alla mina tänder. Om en månad ska jag tillbaka och laga ett hål i en annan tand så jag slipper dra ut den eller rotfylla den.
Det var i alla fall ett bra beslut som jag tog att dra ut den istället för att rotfylla den för det var som jag sa – en mögtand. Hon sa att hade jag bestämt mig för en rotfyllning som går på nära 5000 kronor så hade de behövt göra en krona också vilket hade gått på ytterligare 7000 kronor. Det kan jag vara utan.
När hela min mun är fixad så blir det besök en gång om året.

Eter åkte jag till Mobilia och gick in på Akademibokhandeln. De hade pennor som jag ville ha så det blev fyra stycken där. Jag blev sugen på att testa på Bullet journal men hittade inget på Mobilia då Panduro gått omkull där.
Så jag tog bussen ner till Gustav och sen in till Flying tiger och hittade ett set med bok, färgpennor,blyerts och en linjal.

Jag vet inte alls vad jag har gett mig in på för jag är ju verkligen inte en så kreativ människa.
Frågan är om jag kommer ha tålamod till sådant här haha.

Nu är det dags att värma maten från igår. Vi åt spagetti med köttfärssås och jag är så hungrig. Fick ju inte äta förrän två timmar efter besöket och jag har inte ätit än.
Max åkte med sin morfar på öppet hus på en av gymnasieskolorna. han ska på en på lördag också. Men han har ingen aning vad han vill läsa. Det är drygt. men det lutar lite mot konditori, el-programmering eller media.
bara han trivs så spelar det ingen roll och bara han får jobb efteråt.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

 

Och om några timmar skjuter vi in ett nytt år.

2018 jag har ingen aning hur jag ska sammanfatta detta året.
Vi hade en grymt varm sommar och släkten gjorde en underbar resa till Ven under en dag.

Men det var även en massa jobb på det där förbannade examensarbetet under hela våren och likt förbannat så kom vi inte upp till opponeringen varken i augusti eller nu i december. Vilket följde att jag inte fick göra mina två sista praktiker nu i januari och februari.

Förbannelse vilar över detta arbete.

November var nog värst för oss då jag fick ett samtal att Xander hade krockat med en cyklist och det resulterade i ambulansfärd och gipsat ben och operation. Gips i två veckor och nu skena i fyra veckor. Det var jobbigast för Xander.

Jobb har det också varit lite under året och en massa intervjuer och tack men nej tack.
Jag fyllde 40 år nu i december och Xander fyllde 13 år samma dag. Och på lördagen efter vår födelsedag blev det överraskningsfika.

Det har väl varit ett relativt bra år ändå trots en del motgångar och sådana saker.
Men nu är det i alla fall sista dagen på 2018 och vi blickar framåt på ett nytt år 2019 där jag börjar läsa montessoriutbildningen, vi ska opponera i slutet av mars förhoppningsvis och kort där efter blir det de två sista praktikerna. Jag hoppas att jag får ett jobb om inte ett fastän så vikariat  inom pedagogpoolen eller Work for you. Bloggen ska jag försöka uppdatera lite mer ofta. Xander blir förhoppningsvis av  med skenan men det får vi se vad de säger på onsdag.
Nästa år ska bli mitt år.

Gott slut och Gott nytt år. Ta hand om varandra.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Jag kom in !!

När jag vaknade i morse hade jag en sådan spänning i kroppen. Idag är dagen D för antagningsbeskedet. Jag var som ett barn på julafton så redan vid sju loggade jag in och det stod bara ”urval pågår”. Men suck Samma sak när jag lämnat Izabella när jag kollade. Så dryg väntan.
Vilade en stund när jag kom hem och när jag väntade på Xander skulle bli klar slog jag upp hemsidan igen och då hade beskedet kommit.


Jag kom in så himla glad är jag. 9 månader har jag väntat på att anmäla mig
och i tre månader ytterligare väntan på att antagningsbeskedet skulle komma.
Detta är en väldigt populär utbildning så det känns bra.

Nu är det bara ett jobb som saknas men jag ger inte upp.
På måndag är det dags för intervju i Falsterbo.

Fick även en kallelse till ortopeden igen för återbesök en 2 januari så jag antar att de ska kolla såret och förhoppningsvis ta bort skenan och sen börjar sjukgymnastiken.
Ska ringa Folksam också och höra hur man går till väga med detta nu. Står ingen info alls.
Mannen får det som uppgift när han vaknat,
Dags och söka lite fler jobb och sen plocka undan här och tvätta lite.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise