Måndag

Det var en surig dotter man hade i morse som inte ville gå upp. Hon hade ont i magen och både det ena och det andra. Jag blir galen på ungen som inte kan vara snäll mot henne i skolan och jag vet inte hur jag ska kunna gå vidare med detta.
Mobbing är aldrig okej.
Hon kom iväg till skolan i alla fall sur som en ättika dock men det brukar gå över under dagen. Ska ta kontakt med hennes mentor igen om flickan inte slutar att trakassera henne.

Imorgon är det dags för VFUseminarium och det ska bli trevligt. Jag ser fram emot att komma ut på praktik och att få ta hand om små barn.
Jag hoppas nu att jag och min handledare klickar och kan jobba tillsammans så jag blir godkänd och att jag får jobbet på förskolan jag var på intervju förra veckan.
Sitter fortfarande och väntar på att mina lärare ska rätta mina uppgifter. Blir galen på att det tar så lång tid.
Vill ju bara bli klar så jag får betyget ch kan lägga detta bakom mig. Ska ju hoppa på Montessoripedagogiken III till hösten eller jag ska söka in när de öppnar anmälan i mars. Sen får vi se om jag kommer in.
Förhoppningsvis så har jag ett jobb då och slipper ansöka om CSN. Är så trött på dem nu.
Har sökt för denna VFUperioden men tydligen så vill de ha in minst 11 hp för att jag ska bli beviljad det, därför hoppas jag att mina uppgifter är rättade snart.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Fredag igen

Fredag igen. Tiden bara springer sin väg och man hinner inte med.
Igår fick jag reda på att Izabella och flickan i hennes klass hade pratat med varandra tillsammans med kuratorn. Denna flickan sa att hon inte brydde sig om Izabella och vad jag fick intrycket av detta är att hon inte tycker att det är fel att hacka på henne.
Hon sa visserligen att hon inte tyckte illa om henne eller något. Men jag måste ta kontakt med mentorn igen och se till att detta löses.
Jag tycker att man lär sina barn att det inte är okej att reta eller trakassera andra redan i tidig ålder.
Sa i alla fall till Izabella att hon får ignorera denna tjej ett tag för bådas skull.
Men vem vet kanske de kommer bli bästa kompisar om ett år eller något. Att de upptäcker att de har flera saker gemensamt. I dagens läge vet man inte det.

Min fina tjej. En bild från förra året.

Idag fick jag en inbjudan från min lärare i VFUkursen. Det ska bli spännande att äntligen få bli redo att komma ut på VFU. Det är tre veckor kvar tills vi går ut och jag längtar för första gången tills jag kommer ut. Det har inte hänt förr men jag känner att jag och min handledare kommer kunna samarbeta och att jag kommer kunna äntligen nå mina mål. Fick reda på att min handledare känner en av min systers kompisar.

Examensarbetet väntar på sin tur i slutet av mars. Det ser jag faktiskt inte fram emot men det måste bli gjort så vi får det färdigt och godkänt så man kan lägga det bakom sig också. Det känns som att detta året är mitt år. Jag har en känsla att jag kommer att få min legitimation i slutet av november. Önskar att det var tidigare.

Kan det någon gång bli klart.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

 

Mina mål och förhoppningar 2020

Ja nu har vi ju kommit in i mitten av januari och snart har en månad av år 20 gått.
Kan ni tänka er att vi är i ett nytt decennium helt galet.
Vad är mina mål och förväntningar för detta året.

*Att jag klarar min näst sista praktik nu i februari.
*Att jag faktiskt får ett jobb efter jag gjort min praktik
*Jag ska börja blogga lite oftare än vad jag redan gör.
*Vi har planer på att åka till Stockholm i sommar på semester jag och barnen
*Att jag har min legitimation innan jul.

Igår mejlade jag min handledare på den förskolan som jag ska vara på nu under mina förhoppningsvis två sista VFUtillfällen. Jag förklarade min situation från mina förra VFU och skrev att jag hoppas att vi kan få ett fint samarbete och att jag får det stöd jag behöver för att klara det så jag blir klar. Bjöd även in henne till seminariet på tisdag som vi ska ha. Jag ser fram emot min VFU och jag hoppas att det kommer bli bra. Denna gången hamnar jag på en småbarnsavdelning. Det kommer bli intressant. Det var längesedan jag var på en småbarnsavdelning. De flesta VFUtillfällena samt när jag vikarierat har det varit åldersblandat eller bara stora barn.
Jag vet ju vad jag ska jobba med: Ta plats i arbetslaget och inte vara rädd för att fråga.
Tyvärr så måste jag vänta ända till november innan jag får göra min sista VFU.  Det är helt galet att jag måste vänta i ett halvår för att få göra min sista VFU men det är tyvärr inget jag kan  göra något åt. De följer ju bara skolans studieplan. De som blev antagna 2017 gör sin sista VFU i november och det är tydligen deras studieplan som jag följer den gången.
Fick reda på också att jag inte kunde göra praktik när jag har kurs på campus(universitetet) då jag och min skrivarkompis kommer ha kursen i examensarbetet under hela våren så jag hoppas att jag faktiskt får ett jobb efter min VFU IV.

Denna bilden fick jag härom dagen när jag suttit och skrivit min sista uppgift i Montessoripedagogiken.
Xander tog bilden. Kul att Busen vaktar min dator.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Montessoriutbildning, intervju,mobbing och skärpning

Äntligen är jag klar med inlämningsuppgiften som skulle in i söndags. En dag sen var jag med den då jag körde fast totalt så jag skrev klart det hemma när jag höll på att laga mat. Bra när mat sköter sig själv(kycklingsoppa) så man kan få något gjort under tiden.
Just nu är jag så himla trött på allt men det tänker jag inte gå in på just nu. Det kanske kommer. Vem vet.


Igår var jag på intervju på en Montessoriförskola i Lund.
Det kändes så himla bra och förskolechefen påminde mig mycket om en av mina kusiner i sättet. Han var väldigt lätt att prata med och intervjun kändes bra så nu väntar jag på att han ska komma med sin dom. Jag blev helt fäst vid stället(det blev jag redan första gången jag var där på intervju för två år sedan drygt).
Jag hoppas att de väljer mig för det är extremt lätt att komma dit. Bussen går från Hyllie och sen kan man ta tåg och stadsbuss. Så nu håller vi tummarna att jag efter VFUn ska bli anställd på den förskolan. Det är en sådan förskola som jag alltid velat jobba på. En liten förskola med barn på två avdelningar(36 barn på hela förskolan) och ett team som jobbar nära varandra. En av mina VFUlärare sa att man inte kan välja vilken förskola man ska jobba på. Men hon var lite speciell också denna kvinna.

Förskolechefen frågade också om varför jag inte hade kunnat göra praktiken där. Men jag förklarade att det bestämmer Malmö universitet. Jag undrar också varför jag inte kan få önska en egen VFUplats det är ju liksom win win för alla inblandade. Nåja jag har i alla fall fått iväg ett mejl till min nya handledare och bjudit in henne till seminariet på tisdag nästa vecka. Jag hoppas att vi nu kan samarbeta bra och att jag får det stöd jag behöver för att klara min kurs.

Mobbing i klassen
Alltså jag blir så ledsen. Izabella har börjat bli trakasserad av en flicka i sin klass. Förra terminen var hon så ledsen för att denna flicka var på henne och hackade på henne så fort hon fick chansen. Izabella hade ont i magen varje morgon när hon skulle gå till skolan på grund av denna flicka. Det var en incident på gympan förra terminen där denna flickan började flytta på en bänk som Izabella satt på varav hon sa sluta. Flickan härmade och fortsatte. Och Izabella sa att hon har dålig attityd varpå två andra flickor lade sig i och tog flickans parti och sa att det var hon(Izabella) som hade börjat. Blir så trött. Ja det är klart att jag försvarar min dotter men hon är ingen ängel hon heller alltid men hon mobbar eller trakasserar inte sina kamrater. Två av flickorna bad om ursäkt men inte den sista så jag tog kontakt med hennes mentor samt en lärare som är i klassen ganska mycket och kuratorn fick veta så de ska ha ett samtal tillsammans. Skolan har noll tolerans mot mobbing och de samarbetar med Friends. Problemet är att denna flicka blev själv trakasserad av ett annat barn i klassen för drygt 2 år sedan och mamman försökte sig på ett möte med barnets föräldrar men de tyckte inte barnet hade gjort fel. Det barnet bytte skola kort där efter.
Det är bra att skolan tar hand om mobbing så snabbt som de gör. Vet själv vilket helvete det är att bli mobbad då jag blev det under hela min skoltid.


Blogga mera

Jag får skärpa mig på den fronten. Jag älskar ju att skriva även om det inte är så himla roliga saker jag skriver om utan att det handlar mycket om min vardag.
Kanske när mitt liv kommer igång när jag får jobb,praktik och sådana saker.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Testar ett annat inläggsprogram

Okej håller på att bestämma mig nu om jag ska hoppa över till denna bloggen igen eller om jag ska stanna på Loppi. Jag har ju lagt in en del reklam på min blogg för att faktiskt kanske kunna få in en slant. Hittills har jag tjänat hela 2 kr yay!
Håller även på att bekanta mig med det nya inläggsprogrammet på wordpress och vi får e vad jag tycker om det annars går jag över till den klassiska.

Älskade katt.😻

Så vad händer annars då?
Inte mycket just nu ska snart ut och hämta Izabella från fritids och så måste jag skriva på uppgiften som ska in på söndag i montessorikursen. Och jag har redan fastnat. Är så trött på alla uppgifter vi måste göra. Om drygt två månader ska vi skriva och ändra på examensarbetet.

Vilka förhoppningar har jag av det nya året?
Det har jag skrivit redan på Loppi men kommer skriva det här sen istället eller ja kopiera det i alla fall.
Men nu är det dags att hämta barn.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Tiden springer iväg

Det är helt galet hör ni. Vad tiden springer iväg.
Idag är det drygt två veckor till julafton…alltså fattar ni? Två veckor.
Tyckte det var inte så länge sedan barnen hade sommarlov eller att mina föräldrar berättade att de skulle flytta.
Detta året har gått så snabbt också men just nu vill jag bara att det ska vara över. Året har inte varit speciellt bra i förhållandet. Vi har pratat och kompromissat. Han har insett att han har gjort fel i det som han gjorde. Mer än så tänker jag inte säga. Sen får vi se vad tiden utvisar.
Man gör sina misstag och det kan man rätta till och man ska förlåta också. Jag hoppas att nästa år blir mitt år. Men det tror jag, i alla fall inom studier och jobb.


Jag har i alla fall blivit anställd i Kävlinge vikariebank och kommer jobba där medan jag väntar på att få göra mina praktiker. Jag ska ju göra den första i februari och sen ska jag se till att jag får göra den sista i april någon gång för att få min legitimation.

Jag var även på intervju i Lund på deras bemanningsenhet. Får ens se om de vill ha mig där annars är jag fullt nöjd över Kävlinge.
Jag vill ju jobba i Malmö vikariebank och ska söka igen men eftersom de inte vill anställa mig så är det nog inte lönt att slösa tid. Sen kan jag ju undra om varför de tror att jag vill vara anställd hos dem efter jag fått min legitimation.

Nu ska jag söka några fler jobb och sen väntar sängen. barnen går i skolan i 1½ vecka till.
Max slutar på onsdag nästa vecka medan Izabella och Xander slutar på torsdagen.
Därefter hoppas jag att vi kan komma iväg och köpa en julgran för barnen vill ha det i år. Hoppas Busen inte är allt för busig och klättrar i den.
men med katter vet man ju aldrig. Antingen är de superintresserade av den eller så bryr de sig inte.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

 

Ett besök på Leos

Igår var jag och Izabella på stora Bernstorp i Malmö för att köpa en elektrisk borste. Mer om det sen. Där ute ligger Leos lekland och hon ville ju så klart dit men då vi skulle till husvärden och beställa en extra nyckel till Xander så lovade jag henne att vi åker hit idag efter skolan.
Det gick hon med på och eftersom det tar en stund att åka hit så blir det bara en timmes lek.
Så idag efter jag hämtat dem från skolan tog vi bussen ner till Malmö central och sen vidare ut till Bernstorp.

Izabella flänger runt. Mycket större än det vi har hos oss.

Xander osäker på om han vill åka denna rutschkana. Den är läskigare än vår Leos.

Ja den är mycket brantare. De vill inte ens åka den.

Igår köpte jag som jag nämnde i början av inlägget en elektrisk borste. Min dotter avskyr nämligen att borsta håret bokstavligt talat och det blir ofta bråk med borsten och det går åt massor av balsamspray och hur försiktigt jag än kammar så får hon ont.
Det blir en kamp varje dag.
Hon sa att hennes kompis hade en elektrisk borste som blev varm och det gick lätt att borsta ut knutor med den. Visst tänkte jag och började googla. Jag får åka ut till Elgiganten på Bernstorp då de var de enda som hade denna.
Innan hon skulle lägga sig testade vi den och alla tovor blev utredda utan gnäll och balsamspray. Succé.

Detta är inget jag gör reklam för utan vill bara berätta om vår kamp mot borsten äntligen är över. Det är jobbigt med ett barn som är hårömt.

Reklam på bloggen kommer att dyka upp. Får se hur länge jag pallar det. Bytte tillbaka till denna i princip enbart för att testa det.

Nu är tiden snart ute för barnens lekande och det är dags att åka hem och laga middag. Blir bara pytt i panna idag.

På återseende.

Ci vediamo ciao/ Louise

Jag är inte speciellt bra på detta…

..med att blogga. Jag känner själv att jag har massor att skriva om men jag känner liksom inte suget av det.
Jag är ingen toppbloggare trots att jag har bloggat i flera år. Jag har ”bara” tre barn och de är inte så små längre och de äldsta vill inte vara med på bild så ofta. Jag är inte någon som tycker om träning, inredning, smink eller mode.
Jag hade velat börja på ridning igen men det är ganska dyrt och barnen vill – i alla fall Xander och Izabella vill börja på någon aktivitet. Max tror jag inte vill ha någon aktivitet. Han går och spelar fotboll ibland med sin kompis från grundskolan.
Xander vill börja på bordtennis så det ska jag sätta upp honom på nu till våren och Izabella vill börja på ridning. Hon har testat på två gånger med fritids då borta på MCR på Jägersro, sen har vi ju Malmö ridklubb inte så långt ifrån oss så vi får se var och när det blir. Jag kan klara mig utan och blir jag sugen kan jag väl ta en och annan ridlektion på Malmö ridklubb. Det sitter fortfarande i blodet eller det är ryggraden man säger.

Xander vill spela bordtennis på fritiden. Det fastnade han för.
De har ett pingisbord på högstadiet där de spelar dagligen.

Izabella vill rida så vi får får se om vi kan finansiera det.
Jag vill ju att mina barn ska kunna syssla med de sporter de vill.
Kanske tycker Izabella det inte ens är roligt att rida, men det tror jag hon tycker.
Hon tycker det är kul när de är med fritids i stallet.

Igår köpte jag årskort till Max till allsvenskan nästa år. Hade han varit intresserad av fotboll redan som 7 åring hade han kanske idag spelat i MFF. Nu är han inte intresserad då vi satte upp honom så han skulle få provspela men han ville inte så jag tvingar inte honom.
Detta fick vi syn på när vi kom ut från MFFshopen igår eftermiddag.

En staty på Zlatan som stått utanför MFFshopen i en månad. Nu när han igår köpte en andel i Hammarby så blev det ett jäkla liv på Malmöiterna. Igår blev han vandaliserad med både blå sopsäck på huvudet och bränd med bengaler. I Stockholm fick han skrivet Judas på sin dörr och de spred ut surströmming där med. Omoget visserligen men en svikare mot MFF. Jag bryr mig inte men varför gå till motståndarlaget.

Nu ska jag gå och lägga mig och imorgon blir det att tvätta och ha sig här hemma lika så hela helgen. Drygt men måste göras. Izabella ska på kalas.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

Hej

Jag sitter och funderar på om jag ska hoppa över till denna bloggen igen. Jag vet ett jäkla rännande mellan mina bloggar. Jag tycker om att blogga på portaler men jag tycker även om att kunna byta tema och lägga in nya tillägg. Jag bloggade ju ”självständigt” många år under ett annat namn men dålig ekonomi fick mig att tvinga stänga ner min dåvarande blogg. Och så älskar jag att kunna byta till olika teckensnitt.

Jag är ju ingen toppbloggare heller så många hittar väl inte till min blogg trots allt. Jag vet i alla fall att jag har en del trogna läsare. 
Så jag kommer tillbaka till denna bloggen och jag hoppas att ni vill fortsätta följa mig trots att mina inlägg handlar om mitt vardagsliv samt mina studier. 
Jag ska försöka skriva något om inte dagligen så varannan dag. 

Bjuder på en bild på en filt som vi köpte när det var lösgodisets dag i september.
Som om vi inte hade tillräckligt med filtar hemma redan.

På återseende. Ci vediamo ciao / Louise

 

Äntligen en ny dator

I tisdags åkte vi ut till Netonnet och köpte en ny dator. det blev en Lenovo då det var den billigaste av dem och den hade ganska bra lagringsutrymme. Kom hem och installerade allt och fläkten lät som om datorn skulle flyga iväg så det blev att återställa den igår, packa ihop den och åka ut till Netonnet igen för att byta ut den till en lite dyrare version, också en Lenovo. Mindre hårddisk men det gör ingenting och fläkten låter knappt någonting, den skulle inte ha kraft nog att flyga iväg med den om den ens hade velat haha.

Den är mindre än den som jag hade innan men det bryr inte jag mig om för denna skulle ner i väskan utan problem om jag hade behövt det. Den andra hade jag problem med en gång när den skulle med till skolan. Och det bästa nu är att jag slipper ett extra tangentbord nu. Så himla gött.

Men nu är det dags att gå och lägga sig igen.
Imorgon är det dags för lektion i sensoriskt material och i matematik, även på lördag har jag skola.

På återseende. Ci vediamo ciao/ Louise