Biblioteket är en plats som jag…

Dag 10 av 31 i utmaningen

…enbart lånar böcker ifrån. Just nu en massa studentlitteratur för att jag måste läsa och fräscha upp minnet så jag klarar min utbildning. Lånar ibland böcker till Izabella.

Ikväll är jag bara ledsen. Jag mår dåligt på grund av den där jäkla förkylningen som jag har samt huvudvärk på det. Ledsen är jag för att mitt förhållande åter igen strular, ledsen är jag för att jag just fick reda på att jag blev Underkänd i VFU IV men det var nästan väntat. detta var min sjunde förskola. Hade jag bara haft handledare som handledde och handledare som inte bara försvann för att städa ett förråd eller något annat absurt innan så hade jag varit klar med alla praktiker. Nu måste jag läsa all litteratur igen och då det kommit nya böcker så blir det inte kul. Tur man inte ska läsa alla sidor utan bara vissa kapitel. Blir ju en hel massa text och anteckningar annars. Jag har mejlat till min lärare att jag helst har möte med henne. Nu ska jag bara koncentrera mig på mitt examensarbete och bli klar med det och sen får vi se vad jag gör med resten av de där 12 hp. Antingen ser de till att jag får nästa VFU på en annan förskola i november eller så får jag se om jag ska vara på samma som nu i februari.
Men just nu skiter jag i VFUerna och hoppas jag får jobba fram tills det är dags för omtentamen samt att det blir att läsa en massa och friska upp minnet.
Ja jag är ledsen över det men det är inte hela världen. Jag kan alltid bli anställd som pedagog här i Malmö och vill jag bara förbli det så behöver jag inte göra klart mina VFUer på studs utan kan vänta något år. Jag ska i alla fall ha ett möte med min lärare och gå vidare där ifrån.
Jag börjar inse att jag kanske inte är redo att vara den där ledande förskolläraren utan jag verkligen ska vara med barnen på golvet istället. Men varför är det så svårt för mig att bli anställd som pedagog eller barnskötare? Och ska jag vara helt ärlig så föredrar jag att vara med barnen än att springa iväg på olika utbildningar och saker som en förskollärare gör. Jag är inte redo för den rollen. Synd att det tog så lång tid att fatta men ibland är det lätt att vara efterklok. Blir att kirra examensarbetet och sen hoppas att någon vill anställa mig som pedagog eller barnskötare. Jag tror jag kommer bli anställd som pedagog. Inte lika mycket ansvar.
Känner mig så misslyckad. Mitt liv känns så misslyckat.
Jag älskade att vara på den förskolan jag var på och jag hoppas att jag får komma dit igen som vikarie till mina fina kollegor och mina söta barn.


Denna presenten fick jag från världens bästa avdelning. Jag hoppas att vi ses igen en dag.

På återseende. Ci vediamo ciao/ Louise

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.